STOCKHOLMS ISHOCKEYFÖRBUNDS STADGAR
Godkända av Svenska Ishockeyförbundet 1 juni 2021 Antagna vid Stockholms Ishockeyförbunds årsmöte 10 juni 1998 Senast reviderade vid Stockholms Ishockeyförbunds årsmöte 9 juni 2021.
1 Kap Allmänna bestämmelser
1.1 § Ändamål
Stockholms Ishockeyförbund är en allmännyttig och ideell förening som har till uppgift att, inom sitt geografiska verksamhetsområde, främja, utveckla och administrera idrotten ishockey.
Detta ska ske på ett sådant sätt att det står i överensstämmelse med idrottens mål och inriktning enligt Riksidrottsförbundets och Svenska Ishockeyförbundets stadgar.
Stockholms Ishockeyförbund är Svenska Ishockeyförbundets lokala organ.
Stockholms Ishockeyförbund ska, enligt dessa stadgar och Svenska Ishockeyförbundets stadgar, såsom Svenska Ishockeyförbundets distriktsförbund arbeta i enlighet med detta förbunds ändamål.
Stockholms Ishockeyförbund tillhör Region Öst som verkar i det geografiska verksamhetsområde vilket distriktsförbundet tillhör i enlighet med Svenska ishockeyförbundets stadgar § 9:1.
1.2 § Sammansättning
Stockholms Ishockeyförbund omfattar de föreningar som är medlemmar i Svenska Ishockeyförbundet, och som har hemvist inom distriktets geografiska verksamhetsområde.
1.3 § Verksamhetsområde
Stockholms Ishockeyförbunds verksamhet utövas inom det verksamhetsområde som omfattar huvuddelen av Stockholms län samt Stockholms stad i enlighet med Svenska Ishockeyförbundets stadgar § 10:1.
1.4 § Stadgar
Ändring av eller tillägg till dessa stadgar får beslutas av distriktsmöte och ska godkännas av Svenska Ishockeyförbundet.
För beslut om stadgeändring krävs bifall av minst två tredjedelar av antalet givna röster.
För upplösning av Stockholms Ishockeyförbund krävs bifall av minst två tredjedelar av antalet avgivna röster vid två på varandra följande distriktsmöten, hållna med minst ett års mellanrum. Dessutom krävs godkännande av Svenska Ishockeyförbundet.
1.5 § Beslutande organ
Distriktsförbundets beslutande organ är distriktsmötet, extra distriktsmöte och distriktsstyrelsen. Distriktsstyrelsen får tillsätta särskilda organ för ledning av speciella verksamheter inom distriktsstyrelsens arbetsområden.
Distriktsstyrelsen kan delegera sin beslutanderätt i närmare angivna ärenden till grupp, nämnd, kommitté eller annat organ, som har tillsatts för särskild uppgift.
Distriktsstyrelsen kan även delegera sin beslutanderätt till enskild styrelseledamot, kanslichefen eller annan person som distriktsstyrelsen finner lämplig med hänsyn till uppgiftens art.
Den som fattar beslut med stöd av bemyndigande enlig denna bestämmelse ska regelbundet underrätta distriktsstyrelsen.
1.6 § Verksamhets- och räkenskapsår samt arbetsår
Stockholms Ishockeyförbunds verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden från och med den 1 maj till och med den 30 april. Distriktsstyrelsens arbetsår omfattar tiden från distriktsmötet till och med påföljande ordinarie distriktsmöte.
1.7 § Sammansättning av styrelse m.m.
Stockholms Ishockeyförbunds styrelse och valberedning ska bestå av män och kvinnor och ska i övrigt aktivt verka för att kommittéer, och andra organ får en sådan sammansättning att jämställdhet mellan kvinnor och män nås och att ungdomar ingår. Jämställdhet ska också eftersträvas i delegationer för sådan organisation där fler än en person ska ingå.
1.8 § Firmateckning
Stockholms Ishockeyförbunds firma tecknas av distriktsstyrelsen eller, om den så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.
1.9 § Skiljeklausul
Talan i tvist där parterna är enskild medlem, förening, distriktsförbund eller Svenska Ishockeyförbundet får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i Riksidrottsförbundets eller Svenska Ishockeyförbundets stadgar, avgöras enligt lagen om skiljemän.
1:10 § Hedersordförande och hedersledamot
Förutvarande distriktsordförande som på synnerligen förtjänstfullt sätt gagnat SDF:s verksamhet kan, på distriktsstyrelsens enhälliga förslag, av distriktsmötet utses till hedersordförande i SDF. Förutvarande ledamot av distriktsstyrelse eller annan person kan på samma grunder utses till hedersledamot i SDF. Hedersordförande och hedersledamot har rätt att närvara vid distriktsstyrelsens sammanträden.
2 Kap Distriktsmötet
2:1 § Tidpunkt och kallelse
Distriktsmötet som är Stockholms Ishockeyförbunds högsta beslutande organ, hålls årligen före utgången av juni månad på dag, som distriktsstyrelsen bestämmer. Mötet får dock inte hållas på dag när Svenska Ishockeyförbundets förbundsmöte pågår.
Kallelse till distriktsmötet ska av distriktsstyrelsen utfärdas dels genom publicering på Stockholms Ishockeyförbunds och Svenska Ishockeyförbundets hemsida senast åtta veckor före distriktsmötet och, dels genom brev skriftligt meddelande till röstberättigade föreningar senast fyra veckor före mötet.
Verksamhets- och förvaltningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande ska vara röstberättigade föreningar tillhanda senast två veckor före distriktsmötet.
2:2 § Förslag till ärenden att behandlas vid distriktsmötet
Förslag till ärenden att behandlas vid distriktsmötet ska vara distriktsstyrelsen till handa senast åtta veckor före mötet. Rätt att inge förslag tillkommer röstberättigad förening.
2:3 § Sammansättning och beslutsförhet
Distriktsmöte består av ombud för föreningar inom distriktet. Förening får utse högst två ombud, vilka ska vara röstberättigade medlemmar i förening.
Ombud får representera endast en förening och får inte vara ledamot av distriktsstyrelsen, anställd av distriktsförbundet eller distriktsförbundets revisor. Distriktsmötet är beslutmässigt med det antal ombud, som efter kallelse i vederbörlig ordning deltar i mötets beslut.
2:4 § Rösträtt
Rösträtten vid distriktsmöte bestäms genom röstlängd som har upprättats av Svenska Ishockeyförbundet.
Röstlängden upptar de föreningar som senast den 31 januari har fullgjort sina stadgeenliga förpliktelser mot Svenska Ishockeyförbundet och de förpliktelser mot distriktsförbundet som har beslutats av distriktsmötet.
Röstlängden gäller oförändrad till dess ny röstlängd har tillställts distriktsförbundet. Varje röstberättigad förening har en grundröst samt tilläggsröster i förhållande till antalet registrerade spelare och funktionärer enligt följande skala:
50 - 99 = 1 "
100 - 149 = 2 "
150 - 199 = 3 "
200 - 249 = 4 "
250 - 299 = 5 ”
300- = 6 ”
Förenings röstetal får dock inte överstiga en femtedel av det vid uppropet godkända sammanlagda röstetalet. Skulle så vara fallet reduceras röstetalet för sådan förening ned till högst en femtedel av det sammanlagda röstetalet.
Om förening deltar i mötet med två ombud och förfogar över endast en röst, utövas rösträtten av det ena ombudet. Förfogar förening över fler än en röst äger föreningen bestämma rösternas fördelning mellan ombuden. Förening ska inge fullmakt för sina ombud. I fullmakten ska ombuds rätt att utöva föreningens rösträtt anges.
2:5 § Ärenden vid distriktsmöte
Vid distriktsmöte ska följande ärenden förekomma:
- Upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den röstlängd som upprättats av Svenska Ishockeyförbundets styrelse
- Fastställande av föredragningslista för mötet,
- Fråga om mötets behöriga utlysande,
- Val av ordförande för mötet,
- Val av sekreterare för mötet,
- Val av två protokolljusterare att jämte mötesordföranden justera mötets protokoll samt ett erforderligt antal rösträknare,
- Behandling och fastställande av verksamhetsberättelser och årsredovisning:
- distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse för det gångna verksamhetsåret,
- distriktsstyrelsens årsbokslut för det gångna räkenskapsåret,
- distriktsförbundets revisorers berättelse för samma tid.
- Fråga om ansvarsfrihet för distriktsstyrelsens förvaltning
- Behandling av förslag till distriktsförbundets verksamhetsplan med ekonomisk plan samt fastställande av eventuell årsavgift till distriktsförbundet,
- Behandling av förslag (motioner) som getts in i den ordning som anges i 2
- och av distriktsstyrelsens förslag (proposition),
Beslut om eventuellt arvode till styrelsen och revisorerna
- Val av distriktsordförande, tillika ordförande i distriktsstyrelsen, för en tid av två årVal av ledamöter och suppleanter:
- Val av minst två och högst fyra övriga styrelseledamöter för en tid av två år
- Val av en styrelsesuppleant för en tid av två år
- Val av två revisorer och två personliga ersättare med uppgift att granska verksamhet, räkenskaper och förvaltning inom distriktsförbundet för en tid av ett år. En revisor och dennes personlige suppleant ska vara auktoriserad revisor,
- Val av ordförande, vice ordförande och ledamöter i distriktets disciplinnämnd
- Beslut om val av ledamöter och suppleanter till andra organ vars ledamöter utses av förbundsmötet,
- Val av ordförande och minst två ledamöter i valberedningen för nästkommande ordinarie distriktsmöte,
- Beslut om val av ombud och ett erforderligt antal ersättare till Svenska Ishockeyförbundets förbundsmöte,
- Beslut om val av ombud och ett erforderligt antal ersättare till RF SISU Stockholms årsmöte,
- Beslut om val av ombud och ett erforderligt antal ersättare till Regionförbundet Ishockey Öst:s regionmöte,
- Beslut om utseende av ledamot med personlig suppleant i valberedningen för Regionförbundet Ishockey Öst,
Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för distriktsförbundet eller dess föreningar får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till distriktsmötet.
2:6 § Valbarhet
Valbar är varje person som är medlem i en till Svenska Ishockeyförbundet ansluten förening.
Ledamot av distriktsstyrelsen eller arbetstagare hos distriktsförbundet är inte valbar som revisor eller ersättare för revisor.
Arbetstagare hos distriktsförbundet eller hos Svenska Ishockeyförbundet får heller inte väljas till ledamot av distriktsstyrelsen eller valberedningen.
Krav på medlemskap i en förening ansluten till Svenska Ishockeyförbundet gäller inte för den auktoriserade revisorn.
2:7 § Extra distriktsmöte
Distriktsstyrelsen kan kalla medlemmarna till extra distriktsmöte. Kallelse ska tillställas röstberättigade föreningar senast fyra veckor före mötet.
Distriktsstyrelsen är skyldig att kalla till extra distriktsmöte när en revisor eller minst en tiondel av röstberättigade föreningar inom distriktet begär det. Sådan framställning ska avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.
När distriktsstyrelsen mottagit en begäran om extra distriktsmöte ska den inom 14 dagar kalla till sådant möte att hållas inom två månader från kallelsen. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra distriktsmöte ska tillställas röstberättigade föreningar senast sju dagar före mötet.
Underlåter distriktsstyrelsen att utfärda föreskriven kallelse får de som gjort framställan utfärda kallelse i enlighet med föregående stycke.
Vid extra distriktsmöte får endast i föredragningslistan upptagna ärenden avgöras. Extra distriktsmöte får inte äga rum under tid då förbundsmöte pågår.
2:8 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för det i 1 kap. 4 § nämnda fallet avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet angivna röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigat ombud begär det ska dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordförande vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val ska i händelse av lika röstetal lotten avgöra. Beslut bekräftas med klubbslag.
2:9 § Ikraftträdande
Beslut fattade av distriktsmöte gäller från mötets avslutande om inte annat bestäms.
3 Kap Distriktsstyrelsen
3:1 § Sammansättning
Distriktsstyrelsen utgörs av distriktsordförande, vilken tillika är styrelsens ordförande, samt minst fyra och högst åtta övriga ledamöter och två suppleanter valda av distriktsmötet. Därutöver äger Gotlands ishockeyförbund utse en ledamot med personlig suppleant
Distriktsstyrelsen utser inom sig antingen en vice ordförande, tillika vice distriktsordförande, eller en förste vice ordförande, tillika förste vice distriktsordförande, och en andre vice ordförande, tillika andre vice distriktsordförande samt tillsätter sekreterare.
Distriktsstyrelsen får utse enskild person till adjungerad ledamot i styrelsen. Sådan ledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt, samt får utses till befattning inom styrelsen.
En av distriktsmötet, enligt 3 kap 2 § Riksidrottsförbundets stadgar, utsedd hedersordförande eller hedersledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt.
3:2 § Åligganden
Distriktsstyrelsen är distriktsförbundets högsta beslutande organ när distriktsmöte inte är samlat. Distriktsstyrelsen ska:
1. verkställa distriktsmötets beslut,
2.hålla sig väl underrättad om verksamheten i de anslutna föreningarna och övervaka den idrottsliga ordningen i dessa,
3. handha ishockeyn enligt gällande stadgar och bestämmelser, verka för denna idrotts utveckling samt i övrigt tillvarata specialidrottens intressen,
4. föranstalta om DM-tävlingar och andra tävlingar enligt RF:s och SF:s bestämmelser,
5. handha och ansvara för distriktsförbundets medel,
6. bereda ärenden, som ska föreläggas distriktsmöte,
7. förelägga distriktsmötet förslag till distriktsförbundets verksamhetsplan med ekonomisk plan,
8. avge stadgeenliga rapporter samt tillhandagå RS, RIN, förbundsstyrelsen och Stockholms Idrottsförbunds styrelse med upplysningar och yttranden
9. utöva prövningsrätt i ärenden, om vilka stadgas i 14 och 15 kap RF:s stadgar med förbehåll för vad som anges i 14 kap 4 § Svenska Ishockeyförbundets stadgar,
10. bestämma om organisationen av och tjänster vid distriktsförbundets kansli samt anställa distriktsförbundets kanslichef och godkänna av kanslichefen föreslagna anställningar av övriga anställda, samt föra protokoll och sörja för förbundets bokföring m.m. samt sköta löpande ärenden i övrigt i den mån dessa inte faller inom ramen för kanslichefens
3:3 § Kallelse, beslutsförhet och omröstning
Distriktsstyrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Den är beslutsför när samtliga ledamöter och suppleanter kallats, och då minst halva antalet ledamöter är närvarande eller är ersatta av suppleanter.
För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Röstning får inte ske genom fullmakt.
Om ordföranden finner det erforderligt, kan brådskande ärenden avgöras genom skriftlig omröstning, vid telefonsammanträde eller per e-post. Sådant beslut ska anmälas vid det närmast därefter följande sammanträde.
Vid förfall för ordföranden ersätts denne av vice ordförande.
Vid förfall även för vice ordförande, eller i förekommande fall bägge vice ordförandena, öppnas styrelsesammanträdet av styrelseledamot med flest antal år i styrelsen. Under dennes ledning förrättas val av ordförande för sammanträdet.
Hedersordförande, hedersledamot samt adjungerad ledamot har yttrande- och förslagsrätt men ej rösträtt.
- 3:4 Överlåtelse av beslutanderätten
Distriktsstyrelsen får överlåta sin beslutanderätt i vissa grupper av ärenden till verkställande utskott, som utses inom styrelsen, till kommitté eller annat organ, som har tillsatts för särskild uppgift, eller på enskild styrelseledamot eller anställd. Den som fattar beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke ska regelbundet underrätta distriktsstyrelsen härom.
Varje distriktsförbund ska utse en disciplinnämnd att pröva bestraffningsärenden enligt 14 kap. RF:s stadgar och Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet. Distriktsförbundet kan även överlåta rätten att pröva bestraffningsärenden till en regional disciplinnämnd, som utses av det regionförbund som distriktsförbundet tillhör.
Disciplinnämnden ska bestå av ordförande, en eller två vice ordföranden och övriga ledamöter valda av distriktsmötet.
Disciplinnämnden har rätt att ålägga förening eller enskild person böter om högst 500 000 kr. Böterna ska förvaltas av SIF och användas för främjande av verksamhet inom förbundet i enlighet med RF:s stadgar.
Beslut som meddelas av disciplinnämnden i distrikt eller region överklagas hos Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd. Prövningstillstånd krävs, i enlighet med 14 kap. 19 § fjärde stycket RF:s stadgar, för att Disciplinnämnden ska pröva sådant bestraffnings organs beslut om tillrättavisning, böter eller avstängning högst en månad.
4 Kap Valberedningen
4:1 § Sammansättning m.m.
Valberedningen utgörs av ordförande och minst två övriga ledamöter valda av distriktsmötet och ska bestå av kvinnor och män.
Valberedningen utser bland sina ledamöter vice ordförande. Valberedningen sammanträder när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.
4:2 § Åligganden
Valberedningen ska senast tio veckor före distriktsmötet tillfråga dem vilkas mandattid utgår vid distriktsmötets slut, om de vill kandidera för nästkommande mandatperiod.
Senast sex veckor före distriktsmötet ska valberedningen meddela röstberättigade föreningar vilka som står i tur att avgå och namnen på dem som har avböjt återval samt på sätt som valberedningen anser lämpligast offentliggöra för de röstberättigade föreningarna sitt beslut om inriktning kring val av styrelse och övriga förtroendeuppdrag i förbundet.
Senast fyra veckor före distriktsmötet ska valberedningen skriftligen delge röstberättigade föreningar sitt förslag beträffande varje val enligt 2 kap. S § 9--14 punkterna 11-13 samt meddela namnen på de kandidater i övrigt som föreslagits till valberedningen.
Distriktsmötet fastställer instruktion för valberedningen som gäller fram till dess att ny instruktion beslutats av distriktsmötet.
Den som ingår i valberedningen får inte obehörigen yppa vad han i denna egenskap fått kännedom om. Valberedningens beslut ska protokollföras och efter distriktsmötet ska protokollet överlämnas till distriktsstyrelsen.
4:3 § Förslagsrätt till valberedningen samt nominering inför distriktsmötet
Röstberättigad förening får senast fem veckor före distriktsmötet till valberedningen avge förslag på personer för valen enligt 2 kap. 5 § 944 punkterna 11-13.
Röstberättigad förening som så önskar kan fram till två veckor före årsmötet inkomma till valberedningen med sitt alternativa förslag till valberedningens förslag till styrelse och övriga förtroendeuppdrag i förbundet. Sådant alternativt förslag ska framläggas på distriktsmötet. Nominering av ytterligare kandidater kan inte ske på distriktsmötet.
Kap 5 Revisorer, revision
5:1 § Revisorer och revision
Distriktsförbundets revisorer, av vilka en utsetts enligt 11 kap. 6 § Riksidrottsförbundets stadgar, ska granska distriktsstyrelsens förvaltning och räkenskaper.
Styrelsens årsredovisning och övriga handlingar ska vara tillgänglig för revisorerna senast fyra veckor före distriktsmötet. Efter verkställd revision ska revisorernas berättelse vara styrelsen tillhanda senast 14 dagar före mötet.
